Industriell produktion leder ofta tankarna till efterkrigstidens bostadsbrist. I Sverige gav bostadsbristen upphov till det så kallade miljonprogrammet – en miljon bostäder skulle byggas mellan 1965 och 1975. Även i Norge och i Danmark satte man i gång med ett storskaligt – och snabbt – byggande. Fram till denna gigantiska satsning hade platsbyggda hus varit en självklarhet, men nu började de stora byggherrarna och de nyetablerade bostadsföretagen att leta efter mer rationella metoder. Vi fick de första prefabricerade väggelementen.
Nya tider, nya vinster
Den gången var det en nödvändighet att hitta ett nytt sätt att bygga för att man skulle kunna hålla leveranstiderna, men dagens industriella tillverkning har en annan karaktär och bakgrund. Byggbranschen ser nu kostnadskontroll samt tids- och kvalitetsvinster som de stora fördelarna med modern industriell tillverkning. Ytterligare en faktor som värderas allt mer är de miljöfördelar som träet ger. Produktionen blir rationell och förekommer för olika typer av byggnader, exempelvis flerbostadshus, villor, daghem, skolor och vårdhem.
Ökande intresse
Moelven ByggModul AB är en av de viktigaste spelarna på marknaden för industriellt byggda hus och det senaste decenniet har man förfinat byggtekniken. Samtidigt har marknaden vuxit.
– Historiskt har industriellt byggda hus i första hand använts för olika typer av verksamhetslokaler som kontor, enklare boenden och skolor eller förskolor. Dagens moderna industriella tillverkning är särskilt lyckad när det gäller olika former av bostadsbyggnader, säger David Öberg, som är marknadschef på Moelven ByggModul AB.
En anledning till att intresset för prefabricerade hus ökar, är att det numera är tillåtet att bygga högre än tre våningar i trä i Sverige. Det var en begränsning som fanns fram till 1990-talets mitt. – Numera finns ingen sådan gräns och vi har byggt upp till fem våningar höga byggnader. Det har också gjort att fler upptäckt detta alternativ till platsbyggda hus, berättar David Öberg. I Sverige är det framför allt byggherrarna i Storstockholm som fått upp ögonen för fördelarna med Moelvens industriella byggprocess. Det är där Moelven ByggModul har sin största marknad.
– I dag jobbar man mycket med arkitektur och uttryck
– där man tidigare byggde mycket enkla byggnader sker det nu en utveckling i riktning mot högre kvalitet och mer design, säger Öberg, som uppger att Moelven ByggModul AB uteslutande använder sina egna anställda för att montera byggnaderna på byggplatsen.
– Det gör vi dels för att säkra kvaliteten och dels för att säkerställa kunskapsåterföring, så att vi kan göra ständiga förbättringar.
Modulfrälst
För många begränsningar och för lite utrymme för kreativitet. Så lyder många arkitekters invändning mot industriellt tillverkade byggnader. Arkitekt Carl Edvall hyser en helt annan uppfattning.
Edvall har ritat fem punkthus som uppförts av Hemgården Byggnads AB i Stockholmsförorten Rönninge. Modulerna har levererats av Moelven ByggModul AB. – Det finns många fördelar med industriellt tillverkade hus, inte minst att tillverkningen sker inomhus, i ett kontrollerat klimat. Byggtiden på plats förkortas därmed, säger Carl Edvall, som medger att det finns andra begränsningar. – En viktig begränsning är byggmodulernas storlek, som måste anpassas till att de ska kunna fraktas på väg och lyftas på plats där huset byggs, säger han.
Genomtänkt och estetiskt
Modulernas begränsade format behöver inte hindra att man arbetar med formspråk och material val på ett genomtänkt och estetiskt tilltalande sätt, anser Carl Edvall. – Och det är inte nödvändigt att hålla sig enbart till putsade fasader. Även industribyggda byggnader kan designas så att träpanel, skivor och plåtkassetter utnyttjas för att skapa en uttrycksfull fasadgestaltning. Det kan ske på ett kostnadseffektivt sätt, betonar han.
Till skillnad från platsbyggda byggnader blir bjälklag och skiljeväggar grövre i de industriellt producerade byggnaderna. Men det behöver inte vara en nackdel, tycker Carl Edvall. Istället, menar han, kan de utnyttjas till infällda tekniska lösningar som blir allt vanligare i nybyggda hus. – Kanske kan det vara där man placerar system för styrning av energibesparande teknik, funderar han.
Nytänkande.
– Om man tänker i nya banor kan industriellt byggda hus bli platsen där arkitektur och industridesign möts och skapar nya trender och byggtekniska lösningar, anser Edvall. Han tror att det handlar om att man ska våga ta steget fullt ut och utnyttja möjligheterna.
– Traditionellt har marknaden för modulbyggnader varit sådan att utseendet haft underordnad betydelse. Men det behöver inte vara så. Det är fullt möjligt att använda den här tekniken även till att bygga intressanta hus i A-lägen, med bostäder som vänder sig till personer i åldrarna 30 till 45 år och som söker det vi kallar ett livsstilsboende.
Idag används huvudsakligen samma komponenter som i platsbyggda hus, men Carl Edvall menar att utveckling av specialproducerade detaljer för volymbyggen kan vara ett led i att ge industribyggda byggnader en starkare design.
Nya marknader
– Termen industribyggda byggnader eller moduler klingar negativt hos många, men det borde vara ett överkomligt hinder. Att tänka friare, framför allt att arkitekter vågar göra det, kan skapa nya marknader för den här typen av husbyggen. Då kan modulbyggen bli verkliga konkurrenter till platsbyggda hus i riktiga A-lägen – exempelvis vattennära eller i citykärnor.
– Det skulle också kunna skapa en utökad marknad för industribyggda rad- och parhus, eller «stadsradhus» – townhouses – med garage på bottenplanet och två eller tre bostadsvåningar ovanpå, tror Edvall.
– Att förstå och utnyttja byggsystemet är viktigt. Men också att arkitekten är öppen för att förändra sin egen yrkesroll. Det krävs att arkitekter, designers och ingenjörer arbetar närmare varandra och förstår varandras utgångspunkter. Då är jag övertygad om att det kan leda till att industribyggda hus kommer att spela en allt viktigare roll på bostadsmarknaden, säger han.